Tolkning och översättning av juridik

Alla som någon gång varit i kontakt med avtal, domstolsbeslut, lagar eller andra juridiska texter vet att juridiken har ett eget språk, som är svårt till och med för modersmålstalare att förstå. Att sedan dessutom förstå vad som pågår i en rättegång eller i ett samtal med sin advokat om man inte har svenska som modersmål kan vara nästintill omöjligt. Därför finns det alltid möjlighet att ta hjälp av en tolk i sådana lägen, eller en översättare om man vill läsa juridiska texter på sitt eget språk. För att samhället ska kunna försäkra sig om att informationen i de ofta språkligt komplicerade samtalen och texterna överförs korrekt till och från andra språk behövs auktoriserade tolkar eller auktoriserade översättare, så kallade translatorer, för dessa uppdrag.

Den myndighet i Sverige som har hand om auktorisering av tolkar och översättare är Kammarkollegiet. Kammarkollegiets främsta uppgift är att tillhandahålla service gällande till exempel ekonomi och juridik i samhället, varför auktorisering av tolkar och översättare faller under deras ansvarsområde. Auktoriseringen sker genom särskilda prov som anordnas en gång om året. För översättare består provet av en juridisk text, en ekonomisk text och en allmän text, som ska översättas inom ett visst tidsspann. Auktorisationsprovet för tolkar består av en skriftlig del och en muntlig del, där den skriftliga delen i sin tur är indelad i ett realiaprov, ett prov i svensk språkfärdighet och ett ord- och terminologiprov från svenska till tolkspråket. Klarar man det skriftliga provet går man vidare till det muntliga provet, som dels består av ett rollspel där man efterliknar en tolkningssituation från verkligheten så nära som möjligt, dels ett förhör i tolkningsteknik och yrkesetik.

De tolkar som klarar proven och blir auktoriserade kan därefter välja att genomföra ytterligare prov för att specialisera sig inom rättstolkning eller sjukvårdstolkning. För att tolka inom det juridiska området måste man med andra ord genomgå provet för rättstolkar, som består av ett realiaprov med frågor inom juridikområdet, ett terminologiprov med 100 juridiska termer, ett rollspel där man tolkar dels ett tvistemål, dels ett brottmål samt en prima vista-tolkning av en skriftlig handling.

Under de muntliga proven kan man av naturliga skäl inte använda sig av några hjälpmedel, och under de skriftliga proven får man inte använda sig av hjälpmedel, även om man skulle kunna. Det enda undantaget är översättarprovet, där man får använda sig av ordböcker och andra hjälpmedel i text. Man får dock inte vara uppkopplad till internet.

Det ställs med andra ord höga krav på de tolkar som vill översätta juridik i samhällets tjänst, men in gengäld får de en yrkeskvalificering som är svårslagen på den svenska marknaden. Den som vill anlita en auktoriserad tolk kan hitta dem i Kammarkollegiets register över auktoriserade tolkar och översättare. Det finns idag ungefär 1 100 auktoriserade tolkar och 400 auktoriserade översättare. Man kan också vända sig till en oberoende förmedlingstjänst som Herotolk.se, som har ett stort nätverk av tolkar, och således kan förmedla den tolk vars kompetens bäst passar ens egen situation. Kammarkollegiet förmedlar nämligen inte kontakt med någon av de auktoriserade tolkarna, utan för bara ett register över dem.

Auktorisationen gäller i fem år, men man kan därefter förnya den genom att redovisa för Kammarkollegiet att man har bedrivit språklig verksamhet under den tiden.